morevictorious

Föra är grått, regnigt och alldeles... alldeles underbart.

Eller kanske inte. Men det är HEMMA och ofantligt skönt att vara här igen. Speciellt efter att ha varit på resande fot i fem dagar, man är ju inte ung längre som förra året då vi flängde runt med tåg i trettio dagar. Så det är en fröjd att ha packat upp väskorna, även om det blåser som aldrig förr utanför fönstret.

Kallt kan jag inte säga att det är, i alla fall. Visst, det är kallare än det är i London - förra lördagen gick Sanne runt i linne i Hampstead Heath, men det är inte så kallt som det var i Stöten.

Efter att ha överlevt att även flyga från London till Sverige, närmare bestämt Skavsta, och även åka upp till Cityterminalen med flygbussen så anlände jag, något mosig, till vår kära huvudstad vid elvasnåret i torsdagskväll. Där stod mina kära morföräldrar och tog emot mig, och jag sov även där och fick skjuts in till stan dagen därpå då tåget norrut avgick.


Det var ett riktigt äventyr. För första gången på fem år åkte jag norr om Stockholm, sist var när jag följde med Wennbergs upp till Hundfjället, då jag spenderade en vecka med att trilla i backen ungefär. När folk frågade om jag åkte skidor eller snowboard, svarade jag snabbt "Skidor" och frågade sen samma sak tillbaka, och la fokus långt bort från mina skidkunskaper. Det är tur att jag inte har sökt skidlärare om man säger så...

Det var en riktigt vacker dag i fredags, och en vacker resa genom Sverige. Det blev mer och mer höstigt och guldskimrande ju längre norrut jag kom, och jag satt och smålog för mig själv under resans gång. Det var två byten, ett till ett mindre tåg i borlänge och ett till buss i malung. Bussen kändes som en hederlig ölandstur - det tog två timmar från malung och den åkte runt till alla småbyar plus tjugo minuter förbi Stötenavfarten, för att längst bort lämna av två personer och sen vända och köra till Stöten och dumpa oss som skulle dit.

Sen var det bara att börja socialisera sig, och det var inte direkt svårt. Alla var glada och trevliga, och trots att det blev en hel del dötid så var det bara kul eftersom man alltid hade någon att prata med. Vi var kanske ett femtiotal, varav tre stycken inklusive mig sökte till Receptionen. På fredagkvällen åt vi och pratade, och flyttade in i stugorna. Man delade två och två, och det var riktigt mysigt. Jag hade tur - i min stuga fungerade värmen och jag hade en trevlig rumskompis!
På lördagen var det frukost, rundvisning, massor av kaffe och umgänge, gruppaktiviteter, mera kaffe och häng och sen underbar god middag och mingelkväll i tipi bar med några öl och ännu mera skratt och prat. Stöten känns som ett riktigt bra ställe. Men det var kallt! I princip lika kallt som det brukar vara på Öland under vintern, och alla löv hade trillat av.

På söndagen städade vi stugan, åt frukost och åkte. Vi kom till Malung två timmar innan tåget gick. Malung halv tolv på en söndag är inte så jättemycket att hurra för, men de hade i alla fall en pizzeria där tv:n stod på så timmarna gick rätt fort. Samma resa tillbaka, byte i borlänge. Framme i Stockholm vid sex, tog mig ut till Vallentuna och FAMILJEN! Underbart att se dem igen. Vi sov hos Fredrik & Malin i Enebyberg, och sen åkte vi hem igår, med en sväng runt Julita för att plocka upp tre äppelträd. Jag fick köra en bit och upptäckte hur mycket jag har saknat det. Måste ta en sväng med min lilla Skrutt någon dag. Kanske imorgon.

Jaha. Så sitter man här igen, i mörkret med en kopp te och bloggar. Det kan vara i princip var som helst i världen, men nu är det i Föra igen. Så här ska jag vara och vänta in beskedet, om jag får jobbet i Stöten eller ej. De skulle höra av sig i slutet av månaden, så jag kan alltså bara slappa några dagar.

Det ska bli soft.

Puss!